Paus

En Roman om Kärlek

k2.jpg

Kapitel 2

Det är alltid någon annan

Läs

k4.jpg

Kapitel 4

Panikångest tar fanemig inga fångar.

Läs

k1.jpg

Kapitel 1

Paus – ett oönskat uppehåll

Läs

k3.jpg

Kapitel 3

Var är cekunalierna?

Läs

k5.jpg

Kapitel 5

Knockad av en psykopatkirurg.

Läs

k7.jpg

Kapitel 7

Det räckte med att ta vapnet i händerna för att vara fast.

Läs

k9.jpg

Kapitel 9

De är hårlösa och apatiska, färglösa som om Roy Andersson svarat för regin.

Läs

k6.jpg

Kapitel 6

Finska män kan konsten att hålla käft.

Läs

k8.jpg

Kapitel 8

Jag skänkte henne en son, han gav henne cancer.

Läs

k10.jpg

Kapitel 10

Hon heter Anna-Lena. Heter de inte alltid det?

Läs

k12.jpg

Kapitel 12

Nu är jag in en sådan person. En som gräver bland de egna känslorna.

Läs

k14.jpg

Kapitel 14

Därför ligger jag i min säng i fosterställning och lyssnar till hur fåglarna tjattrande reder sina nästen.

Läs

k11.jpg

Kapitel 11

Kreativt sett är hon en dvärg vars kunnande i branschen är i nivå med dem som river biljetterna på tivoli.

Läs

k13.jpg

Kapitel 13

Nu är jag inte typen som gräver i de egna känslorna. Eller ens letar efter dem.

Läs

k13.jpg

Kapitel 13

Tränga in i deras liv. Pissa i handfatet, skita i toaletten, spotta i whiskyflaskan, göra något äckligt med hans tandborste.

Läs

k15.jpg

Kapitel 15

Jorden faller ner på köksbänken under fönstret. Ljust grå bitar, flagor, rester av ett före detta fullständigt liv.

Läs

k17.jpg

Kapitel 17

"Hårlösa med huvudbonader av skiftande form och färg ligger de där i dödens väntrum."

Läs

k19.jpg

Kapitel 19

"Jag var hennes Huck Finn och vi erövrade världen tillsammans."

Läs

k16.jpg

Kapitel 16

"Ingen talar om för mig vad jag skall äta, göra, tycka, rösta på, lyssna på eller redovisa."

Läs

k18.jpg

Kapitel 18

"Den som försöker stå emot stenas mot åsiktsförtryckets ringmur."

Läs

k20.jpg

Kapitel 20

"Är det jag som ligger där i en onaturlig ställning, vars konturer nu kritstreckas där ute på trägolvet."

Läs

k22.jpg

Kapitel 22

"Han kallade sig Steve och sade sig ha Palmemordet så gott som uppklarat, bara några få bitar saknades. Det handlade om veckor."

Läs

k24.jpg

Kapitel 24

"Det avgörande är min ogina otillräcklighet, min känslomässiga sparsamhet och min misantropiska läggning."

Läs

k21.jpg

Kapitel 21

"Löven som låg kvar bildade en liten virvel, en vag rörelse, ett ögonblick i den bortglömda historien, det var författarens kinetiska fotavtryck."

Läs

k23.jpg

Kapitel 23

"Sätta mig ner och skriva vykort till dem. Ett enda budskap: Dra åt helvete! Sedan min namnteckning."

Läs

k25.jpg

Kapitel 25

"Ensam, naken och rädd sitter han där och omfamnar sina egna smalben. Huttrar i det iskalla regnet."

Läs

k27.jpg

Kapitel 27

"Med en bekräftelsenarkomani i missbrukarklass provade jag allt."

Läs

k29.jpg

Kapitel 29

"Nio minus tre är sex. Sex är större än tre. Kan vara dags för mängdlärans renässans?"

Läs

k26.jpg

Kapitel 26

"Det är snart dags att gå och för mig är det alltid lika svårt, jag avskyr att ta avsked, att säga hejdå."

Läs

k28.jpg

Kapitel 28

"Vi drack alldeles för många grappa och Stephan hamnade i ett mantra han inte kunde ta sig ur. Det löd: ”Vad var det jag sa?”."

Läs

k30.jpg

Kapitel 30

"Jag tar med väskan till bilen. Hämtar geväret. Placerar det på golvet där bak."

Läs

k31.jpg

Extra

Frågor & Svar med Hanna, credits, fakta och refuseringar hittar du här.

Läs